Line
Sletteng är en norsk
kreativ fjällvandrare som hamnade ute på landet i Sverige. Hon
bor i Rimbo, är utbildad norsk allmänlärare inom konst, hantverk
och specialpedagogik. Line beskriver sig som stadig med pensel i handen, musik
i hjärtat och ord i huvudet. Hon målar med akrylfärg på
canvas med pensel i handen, musik i hjärtat och ord i huvudet. Hon målar
med akrylfärg på canvas med pensel, svamp och fingrar, lager på
lager.
- Min värld är kreativitet. För mig så smälter ord,
musik och bild ihop. Allt handlar om liv och hjärta och utan tro går
jag under. Välkommen in i min värld!
Anneli
Lindberg: - Jag
har alltid vid sidan om arbete hållit på med kreativt skapande.
Min mor hade en garnaffär och jag stickade, virkade modeller, höll
på med makramé och klädsömnad. Det övergick sedan
i lera, gips, drivved och allt vad jag kom över.
Skulptur, det tredimensionella, känslan att ta på, hur mycket man
ser genom att faktiskt titta på en människa, att alla har något
vackert har alltid tilltalat mig. Jag fastnade först för lera (vilket
jag fortfarande älskar) men när ugnen gick sönder så
hittade jag för 6 är sedan Paverpol eller Powertex, ett textilhärdande
material på en hantverksmässa och fastnade. Naturmaterial doppas,
formas och blir så hårt att det kan stå ute, året
runt. Otroligt roligt att arbeta med och vad passar bättre än att
ställa ut i en trädgård!
Jag har bl a ställt ut 2 år i Rånäs slottspark och ställde
ut på Stockholms konstsalong.
Irene Wåhlin och Jonathan
Lind, mor och son är
båda uppvuxna i Smara utanför Edsbro. Irene målar tavlor,
främst i akryl och skapar konsthantverk med material hämtat i naturen:
Jonathan är utbildad snickare och började i tidig ålder slöjda
och skapa i trä. Han testar ofta nya koncept och använder gärna
flera olika träslag i sina alster.
Pelargoner finns i tusentals sorter med en fantastisk variation av doft, blad, blommor och färg. Några får du se här i utställningen hos oss på Växplats Nybyn.
Kristina Thorman och Barbro Lindberg.
I deras verk ryms minnen,
dokumentation, känslor och glädjen över att skapa. Kristina arbetar
med stengodslera som hon glaserat med rinnande starka färger. Ett kärt
motiv är pumpor i olika storlekar. Barbro arbetar med fritt broderi som
kan bli vad som helst, bilder tredimensionella figurer och ting.
- Våra trädgårdar och naturliga omgivningar ger stimulans och
utmaningar till våra konstnärliga processer. Skapandet växer
i samklang genom studier och arbete i trädgårdarna, längs stränderna
och i skogen, där lekfullhet, utforskande och experiment är viktiga
följeslagare.
- Jag heter Kristina
Thorman och arbetar med stengodslera som jag glaserat med rinnande starka färger.
Min gestaltning tar utgångspunkt i odlandet där olika blad, kål
och squash blir mönster på olika tallrikar och stora fat. Ett annat
kärt motiv är pumpor i olika storlekar.
Tidigare undervisade jag på Lärarhögskolan och fick förmånen
att följa många studenter genom der konstnärliga processer.
Inspiratörer, förlagor, skisser och experiment samt lek, samarbete
och utforskande var viktigt i deras skiftande arbeten. Jag studerade också
på Nyckelviksskolan, Konstfack och Stockholms Universitet men mina främsta
lärare var studenterna. Tidigare har jag ställt ut på några
gallerier i Stockholm och på Rånäs slott.
- Jag heter Barbro Lindberg och arbetar med fritt broderi. Det kan bli vad som helst. Dagböcker, bilder, tredimensionella figurer och ting. Färg och form som ger uttryck för mina tankar har alltid varit viktigt. Och att ha något för händer är ett måste. Stimulans och inspiration hittar jag i naturen nära huset men också i skogen och längs strandkanten. Att fånga omgivningens tecken med mina stygn är en utmaning som ständigt pirrar i mig. I mitt yrkesverksamma liv arbetade jag i skolan. Kontakten med tonåringar har alltid stimulerat mitt skapande. Att brodera har jag lärt på Handarbetets Vänner, Sätergläntan och av min mormor.
Annika Lind och Kino
Augustsson . Utställningen
är en dialog mellan två uttryck, textil konst tolkas till lyrik och
en dikt blir inspiration till ett textilt verk. En gång i månaden
under ett års tid har vi träffats och överlämnat våra
alster till varandra. Varannan gång blev en text, och varannan gång
en textil bild tolkad. Ett unikt samarbete där poesi och textil konst möts
och inspirerar varandra.
.
Annika Lind: - Jag skapar
textila bilder med applikationer och broderi. Jag målar på tyger
och utforskar och experimenterar, arbetar mig fram med lager på lager
i tunna tyger. Det händer något spännande när olika material
möter varandra.
För mig är det viktigt med hållbarhet och jag försöker
skapa med återbrukade textilier så långt det är möjligt.
Jag bor i Sundbyberg, har fritidshus
i Norrtälje sedan många år. Utbildad i textilt hantverk på
Handarbetets vänner.
Kino Augustsson: Jag
har skrivit poesi och prosa sen tonåren, och lärde känna Annika
på Sundbybergs folkhögskolas Skrivarlinje 2001. Har även gått
skrivarlinjen på Bona folkhögskola och Umeå universitet. Skriver
både lyrisk fantasy och science-fictionpoesi.
Besökte Växplats Nybyn första gången 2007 tillsammans med
Annika. Bor i en förort till Stockholm.
Den röda Tråden Sjön
andas ut i morgondiset och Jag är
dig lika nära som Jag fläter
min röst |
Marija Bukovac bor i Riala och hennes måleri inspireras av olika sorters motiv, mönster och färger. Hon målar i akryl och mixed media bade abstrakt och figurativt, dessutom jobbar hon med textilt återbruk samt fotografi.
Ellen Söderberg.
Ellen är född
och uppvuxen i Uppsala. Hon målar frtämst med akrylfärg, men
ibland med gouache och akvarell.
- Inspirationen till mina tavlor kommer från platser jag besökt och
ur mina drömmar. Mina tavlor innehåller dolda element vilket ger
rum för många olika tolkningar, berättar Ellen.